En insats för framtiden: Med Mikael och Vidar

Ty 鄚nu lever Kristus, diktar Friedrich H闤derllin. Mikael och Vidar riktar sig med orubblig trofasthet mot denna Kristi verksamhet. Fr鄟saren som hj鄟per och skyddar m鄚niskans urbild. Mikael skapar en ljusets v輍 f顤 honom. Och vi m鄚niskor - hur 酺 v緳t f顤h嶚lande till Kristus? Den h酺 boken vill vara n酺ing, v輍kost f顤 oss. Bidragens ord vill klinga vidare i sj鄟en just d酺 konkreta h鄚delser vittnar om och g顤 l酲aren uppm酺ksam p? hur ocks?i hans - hennes vardag tingen kan sammanfoga sig, s?att n嶓ot v酲ensartat uttalar sig d酺. Eddan talar om l輐erbitar som sk酺s bort vid skotillverkning, rester som vanligtvis kastas. Avfall. Av dessa rester 酺 Vidars sko tillverkad, den sko som han s酹ter i Fenrisulvens k輎t f顤 att kunna 饘ervinna honom. Att samla och bevara rester, att sanningsenligt minnas och att omvandla minnena till framtidskrafter - det s酹ter oss i f顤bindelse med Vidar och Mikael.