Dödens Rättvisa

Vissa hemligheter g緳 aldrig att tv酹ta bort...

L鄚gs den flacka Essexkusten, djupt inne i Southend-on-Sea, hittas en mans kropp p?en kolonilott, halvnaken och sv緳t stympad.

Utredningen hamnar snabbt p?DS Tomek Bowens bord vid Essexpolisen som, trettio 緳 tidigare, hittade sin d鐰e bror p?en liknande plats och p?liknande s酹t en kv鄟l efter skolan. Broderns d鐰 hade varit ett slumpm酲sigt, brutalt och ondskefullt d嶟 som ledde till att m顤daren d闣des till livstid. Men n酺 identiteten p?mannen p?kolonilotten avsl鐱as st緳 det klart att det h酺 inte var n嶓on slump. Offret hade ett m顤kt f顤flutet som gav honom m幩ga fiender. Fiender som har kommit f顤 att skipa sin egen r酹tvisa.

N酺 ett andra offer dyker upp inser DS Bowen att han 酺 p?sp緳en efter en h鄝nare som utsett sig sj鄟v till domare, jury och b鐰el. N酺 Tomek b顤jar skala bort de m顤ka och ruttna lagren i offrens liv avsl鐱as allt fler hemligheter, tillsammans med ett chockerande avsl鐱ande som kommer att tvinga Tomek att ifr嶓as酹ta allt han n嶓onsin trott sig veta om sin brors d鐰.

Kan han f幩ga m顤daren innan m顤daren sl緳 till igen.

MILJ烰

Southend-on-Sea, en kuststad i Essex, d闤jer en m顤kare sida under sin glada fasad av hav och n鐱en. V酺ldens l鄚gsta n鐱espir str踄ker sig som en skelettlik hand ut i grumliga vatten, d酺 dimman klamrar sig fast vid 緳hundraden av bortgl闣da hemligheter. Omgivningarna, med sina stilla, slingrande v輍ar genom karga v廞marker och platt jordbruksland, b酺 p?en historia av f顤svinnanden och viskade rykten. Fr幩 stenstr鄚derna till de obarmh酺tiga myrmarkerna lurar mord och mysterier djupt i South Essexs identitet, och kommer och g緳 lika ofta som tidvattnet.

M焆 DETEKTIVEN

Nu p?fel sida om fyrtio oroar sig DS Tomek Bowen alltmer f顤 sm廛akerna. Som maten han stoppar i sig, hur m幩ga 闤 han kan ta utan att bli alltf顤 bakis, och vilken sk輍gf酺g han ska anv鄚da f顤 sitt alltmer gr幩ande h緳. Alla de viktiga sakerna. Men n酺 det g鄟ler jobbet f顤鄚dras allt. Han 酺 driven, envis och r輐s inte att s輍a vad han tycker. Han 酺 inte heller r輐d f顤 att l廞a andra veta n酺 de har fel. En man som h嶚ler sina kort n酺a br飉tet, ser han g酺na sig sj鄟v som en sv緳 n飆 att kn踄ka. Men det hindrar inte skurkarna och bovarna han st飆er p?l鄚gs v輍en fr幩 att f顤s闥a.